Vidare så tror jag att jag kompenserar för det genom att vara överaktiv. Jag har alltid tänkt att det var normalt men vid en jobbintervju hösten 2016 så fick jag väldigt stora ögon när jag berättade om min uppväxt och mina fritidssysslor. Tydligen så har inte alla tränat 10 gånger i veckan, jobbat extra som croupier och simtränare, velat lära sig fler språk eller ens haft ett genuint intresse för typ ALLT...
Under högstadiet gick jag sönder många gånger p.g.a. alla mina engagemang. Efter ett väldigt misslyckat självmordsförsök när jag var 14 år skickade mamma mig till en kurator, jag hatade det, hon förstod ingenting och berättade bara historier om andra som hade det värre, det gav mig bara mer ångest, varför mådde jag så dåligt när jag hade det så bra?! Jag nickade och försökte se glad ut så rann det ut i sanden ganska fort, men jag fortsatte gå sönder och kunde mer eller mindre spontant sätta mig ner och gråta lite då och då.
Idag är jag vuxen men mina symptom blir bara tydligare och tydligare. Jag har mediciner, men jag börjar mer och mer inse att de inte fungerar. Så jag väntar på att något ska hjälpa, och skriver denna blogg för att minnas och hjälpa mina nära att vara just nära.
kärlek.
Under högstadiet gick jag sönder många gånger p.g.a. alla mina engagemang. Efter ett väldigt misslyckat självmordsförsök när jag var 14 år skickade mamma mig till en kurator, jag hatade det, hon förstod ingenting och berättade bara historier om andra som hade det värre, det gav mig bara mer ångest, varför mådde jag så dåligt när jag hade det så bra?! Jag nickade och försökte se glad ut så rann det ut i sanden ganska fort, men jag fortsatte gå sönder och kunde mer eller mindre spontant sätta mig ner och gråta lite då och då.
Idag är jag vuxen men mina symptom blir bara tydligare och tydligare. Jag har mediciner, men jag börjar mer och mer inse att de inte fungerar. Så jag väntar på att något ska hjälpa, och skriver denna blogg för att minnas och hjälpa mina nära att vara just nära.
kärlek.